Metformin (från början sålt under namnet Glucophage) är ett oralt antidiabetiskt läkemedel som tillhör en klass läkemedel vilka kallas för biguanider. Det är förstahandsvalet vid behandling av diabetes typ 2. Detta speciellt i fall då patienten är överviktig eller drabbad av fetma men fortfarande har normalt fungerade njurar.
Användning av metformin vid graviditets-diabetes har begränsats med hänsyn till fostrets och mammans säkerhet. Läkemedlet används också för behandling av polycystiskt ovariesyndrom (PCOS eller ibland bara PCO) . Vidare har forskare undersökt behandling med metformin för sjukdomar för vilka insulinresistens kan vara en viktig faktor. Läkemedelet verkar genom att trycka tillbaka leverns glukosproduktion. Mer om verkningsmekanism här.
Snabbfakta: Fler än 382 miljoner människor har drabbats av diabetes. Antalet drabbade av diabetes ökar i alla världens länder. Hälften av alla drabbad är omedvetna om sin sjukdom. Mer än 3 trillioner kronor spenderades på sjukvård och läkemedel relaterade till diabetes Källa: International Diabetes Federation
Metformin är det enda antidiabetiska läkemedlet som på ett övertygande sätt visat att det kan förhindra kardiovaskulära komplikationer av diabetes. Läkemedlet bidrar också till att minska LDL-kolesterolet (det onda kolesterolet) och triglycerider, och är inte förenat med viktuppgång. Per 2010, är metformin ett av endast två orala diabetesmedel Världshälsoorganisationens Lista över Essentiella Mediciner (den andra är glibenklamid).
Innehåll
Biverkningar
Om läkemedlet administreras på ett korrekt sätt så orsakar metformin få biverkningar (den vanligaste är magbesvär) och är förenat med en låg risk för hypoglykemi (lågt blodsocker). Laktacidos (en ansamling av laktat i blodet) kan vara ett allvarligt problem vid överdos när det har förskrivits till personer med kontraindikationer (personer med ökad risk för negativa biverkningar), men annars finns det ingen betydande risk.
Metformin syntetiserades för först gången på 1920-talet, då det också påvisades minska blodsockernivån. Tyvärr så glömdes det bort under de kommande två decennierna eftersom forskningsfokus flyttades till insulin och andra antidiabetika. Intresset för metformin väcktes igen i slutet av 1940-talet efter att flera rapporter om att det skulle kunna minska blodsockernivån hos människor publicerades. År 1957 publicerade franska läkaren Jean Sterne resultaten av den första kliniska prövningen av substansen för behandling av diabetes. Läkemedlet började användas i Storbritannien år 1958, i 1972 Kanada och USA 1995. Metformin tros nu vara det mest förskrivna antidiabetesmedlet i världen. Bara i USA, har mer än 48 miljoner recept ordinerats sedan 2010 (i form av generika).
- 1920-talet: Läkemedlet syntetiseras för första gången
- 1957: De första resultaten av kliniska studier av behandling av typ 2-diabetes publiceras
- 1958: Läkemedlet börjar användas i Storbritannien
- 1972: Läkemedlet börjar användas i Kanada
- 1995: Läkemedlet börjar användas i USA
Medicinsk användning av metformin
Metformin används främst för att behandla och förebygga typ 2-diabetes, men i allt högre grad också för att behandla polycystiskt ovariesyndrom (PCOS).
I mindre vanliga fall så kan metformin också användas för att behandla icke-alkoholisk fettlever och för tidig pubertet. I dessa tre andra sjukdomar (förutom typ 2-diabetes) där insulinresistens har stor betydelse ses fortfarande resultaten som experimentella. Fördelen med metformin vid icke-alkoholisk fettlever har inte studerats i detalj och kan vara tillfällig. Detta även om vissa randomiserade kontrollstudier har funnit betydande förbättring vid användning av det metformin är bevisen fortfarande otillräckliga.
Typ 2-diabetes
Den huvudsakliga användningen av metformin är för behandling av diabetes typ-2.
Detta speciellt hos överviktiga personer. I denna grupp minskade under behandling med metformin (under en 10 års period) olika typer av diabetes komplikationer och den totala dödligheten med cirka 30 %. Detta att jämföra med gruppen som behandlades med insulin och sulfonureider (glibenklamid och klorpropamid). Jämfört med gruppen som endast gavs kostråd var minskningen ungefär 40 %. Denna skillnad höll i sig hos de patienter som följdes upp i fem till tio år efter studien. Eftersom den blodsockernivå kontrollerande effekten av metformin verkar minska risken för diabetesrelaterad död hos överviktiga personer med diabetes, och associeras med mindre viktuppgång och färre hypoglykemiska attacker än insulin och sulfonureider, kan det vara det bästa valet av första linjens farmakologiska behandling för denna grupp. Dessutom hade metformin ingen effekt på kroppsvikten: under den 10-åriga behandlingsperioden gick metformingruppen upp ca 1 kg, precis som kostrådsgruppen, medan sulfonureidergruppen ökade med 3 kg och insulingruppen, 6 kg . Eftersom läkemedlet ger en liknande kontroll av blodsocker som insulin och sulfonureider, förefaller det att minska dödligheten främst genom minskade hjärtinfarkter, slaganfall och andra kardiovaskulära komplikationer.
Metformin ger en lägre risk för hypoglykemi (lågt blodsocker) än sulfonureider, även om det har inträffat fall av hypoglykemi vid intensiv träning, kaloriunderskott, eller vid användning tillsammans med andra blodsockersänkande läkemedel. Metformin är inte heller förenat med viktuppgång och minskar nivåerna av LDL-kolesterolet och triglycerider i blodet.
Prediabetes – förstadiet till diabetes typ 2
Metforminbehandling av personer som riskerar drabbas av diabetes typ 2 kan sänka deras risk av att utveckla sjukdomen, även om intensiv fysisk träning och ändrade kostvanor fungerar avsevärt mycket bättre för detta ändamål. I en stor amerikansk studie känd som Diabetes Prevention Program, delades deltagare upp i grupper och gavs antingen placebo, metformin eller livsstilsförändring, och följdes under i genomsnitt tre år.
Det intensiva livsstilsförändrande programmet inkluderade 16-lektioners träning i kostvanor och fysisk träning för att följas upp med månatliga individanpassade sessioner där målen var att sänka kroppsvikten med 7 % och delta i fysisk aktivitet åtminstone 150 minuter per veckan. Diabetes drabbade personer 58 % mer sällan hos livsstilsgruppen och 31 % hos dem som gavs metformin. Bland yngre personer med ett högre BMI, var livsstilsförändringar inte effektivare än metformin, och för äldre individer med ett högre BMI, var läkemedlet inte mer diabetesförhindrande än placebo. Efter tio år, hade diabetes blivit 34 % mindre vanligt hos gruppen som givits diet och träning och 18 % lägre bland de givna metformin. Det är oklart huruvida läkemedlet saktade ner övergången från prediabetes till diabetes (sann förebyggande effekt), eller om diabetessänkning hos den behandlade gruppen helt enkelt byggde på glukossänkningen (behandlingseffekt).
Polycystiskt ovariesyndrom
Antidiabetisk terapi har föreslagits som behandling av polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), ett tillstånd som frekvent associerats med insulinresistens, sedan på det senare 1980-talet.
Klicka här för mer information om metformin PCO.
Graviditetsdiabetes
Flertalet observationsstudier och randomiserade, kontrollförsök har visat att metformin är lika effektivt och säkert som insulin för underhållet av graviditetsdiabetes, och en liten fallkontrollstudie har föreslagit att barn till kvinnor som getts detta läkemedel istället för insulin kan vara vid bättre hälsa under den neonatala perioden. Med det sagt, så har flertalet orosmoment framlagt kring studierna som publicerats hittills, och bevis gällande hur säkert metformin är på sikt saknas fortfarande för både mor och barn.
Övrig forskning kring metformin
Förebyggande av viktökning
En enda randomiserad, kontrollstudie föreslog att metformin kan sänka viktökning för personer som tar atypiska antipsykotika, speciellt, i kombination med förändringar av livsstil (utbildning, ändrade matvanor, och träning).
Cancerförebyggande
En stor fallstudie utförd på M.D. Anderson Cancer Center har föreslagit att metformin kan skydda emot pankreascancer.